Stjärnpelargon är en av undergrupperna för zonalpelargon. Stjärnpelargoner får blommor med flikiga kronblad som påminner om stjärnor till formen, därav namnet. Både enkla och dubbla blommor förekommer, och det är de enkla som ser mest stjärnlika ut. Växtens blad är handflikiga och har spetsiga eller helbräddade flikar, och påminner lite om lönnblad.
Zonalpelargoner (Pelargonium × hortorum) är en grupp hybrider inom släktet Pelargonium i familjen Näveväxter. Hybriderna har ett komplext ursprung och flera föräldraarter ingår, inklusive Smutspelargon (Pelargonium inquinans) och hästskopelargon (Pelargonium zonale). I växthandeln delas gruppen zonalpelargoner in i många olika undergrupper baserat på någon utmärkande faktor, till exempel plantans storlek, hur bladen ser ut, antalet kronblad, eller – som i fallet stjärnpelargoner – utseendet på blomman. Du hittar mer information i vår artikel om zonalpelargoner.
Hur och när stjärnpelargonerna uppkom är fortfarande oklart, och man vet inte om det är en ny mutation som ligger bakom förändringen eller om det endast handlar om hybridisering. Vad vi däremot vet att att flera sorters stjärnpelargoner odlades i Australien redan på 1950-talet och att den australiske pelargonkännaren Ted Both hjälpte till att lyfta fram dem och göra dem populära. Till Sverige kom de redan på 1960-talet, men slog aldrig igenom här på stor fot under 1900-talet utan det var först efter millenieskiftet som de verkligen blev populära här hos oss.
Stjärnpelagornernas kronblad är flikiga och blomman påminner till formen om en stjärna, därav namnet. Det förekommer både enkla och dubbla blommor, och de enkla har en mer tydlig stjärnform medan de dubbla ser mer rufsiga ut.
Plantans blad är handflikiga och har spetsiga eller helbräddade flikar. De påminner till formen lite om lönnlöv.
Bladen har ofta en tydlig zon.
På 2000-talet lyckades odlare få fram stjärnpelargoner där bladen är tvåfärgade eller trefärgade.
Stjärnpelargoner har vanligen ett luftigt växtsätt.
Stjärnpelargoner blommar vanligen riklig från vår till sen höst om de får tillräckligt med sol och man kontinuerligt plockar bort överblommade blommor.
Ja, stjärnpelargoner brukar trivas utomhus under den svenska sommaren. Den ideala platsen är ljus, men ger samtidigt en del skydd mot hårda vindar och ihållande regn.
Stjärnpelagornen behöver mycket ljus under blomningsperioden. Inomhus bör den ställas i ett riktigt ljust fönster, men ännu bättre är att plantera den i en urna och låta den stå på en ljus plats utomhus under den varma årstiden. De smala kronbladen torkar snabbt efter en regnskur, vilket gör den här pelargonen ovanligt regntålig. Den ideala växtplatsen utomhus har dock ett visst skydd mot vind och ihållande regn, för att förebygga skador på plantan.
Precis som de flesta andra pelargoner gillar stjärnpelargonerna näringsrik, mullrik jord med god dränering. Använd gärna lecakulor, krukskärvor eller liknande för att säkerställa att jorden dränerar tillräckligt bra.
Plocka regelbundet bort överblommade blommor från din stjärnpelargon för att uppmuntra nya blommor och få längre blomsäsong.
Både vissna blommor och vissna blad bör brytas av ända inne vid stammen.