Mårbackapelargonen är en av de mest omtyckta pelargonerna i Sverige och den används ofta när man vill skapa en känsla av tradition och anspråkslös ombonad i ett hem.
Den ursprungliga mårbackapelargonen har ljusrosa blommor med rosa ståndarknappar och rostrött pollen. Numera finns även andra versioner tillgängliga, huvudsakligen sådana som får laxrosa, röda eller vita blommor.
Mårbackapelargonen har ett karaktäristiskt spretigt växtsätt. När pelargoner säljs som ”pelargoner av mårbackatyp” brukar det röra sig om plantor som påminner om mårbackapelargon men har ett mindre spretigt och mer knubbigt och sammanhållet växtsätt. En äkta mårbackapelargon växer oregelbundet och kraftigt, och ger ett vilt och lite bångstyrigt intryck som många älskar. Den kan behöva en hel del hjälp på traven om man vill att den ska grena sig och inte bara skapa några få långa och rangliga grenar.
Mårbackapelargon är inte någon art av pelargon och existerar inte i det vilda, utan den uppstod som spontan mutation någon gång på en pelargonplanta och togs tillvara som stickling. Exakt var, när och hur detta skedde vet vi inte, och det är också oklart varför den kallas Mårbackapelargon. Finns där en koppling till Selma Lagerlöfs älskade Mårbacka i Värmland, eller har namnet någon annan förklaring? De äldsta beläggen för namnet mårbackapelargon är från 1950-talet och är alltså inte samtida med Lagerlöf.
Värt att veta är också att mårbackapelargonen även går under namnet sundbornspelargon. Lagerlöf umgicks med konstnärsparet Carl Larsson och Karin Bergöö-Larsson som bodde i Sundborn i Dalarna, så vill man låta fantasin löpa kan man tänka sig att de båda hushållen utbytte pelargonsticklingar med varandra. Vad som är helt klart är att ljusrosa pelargoner dyker upp i flera tavlor signerade Carl Larsson.
En teori som framkastats är att mårbackapelargonen har sitt ursprung hos någon av de pelargonvarianter som importerades till Sverige från Frankrike och som var särskilt populära i vårt land under 1800-talet, men detta har inte kunnat bevisas. Det är inte ens säkert att den mutation som skapade mårbackapelargonen uppstod i Sverige, även om vi idag ser mårbackan som en typiskt svensk pelargonvariant.
Vad vi däremot vet är att Mårbackapelargonen placeras i den grupp av pelargonhybrider som i handeln kallas för zonalpelargoner. Namnet på gruppen kommer från arten Pelargonium zonale, den art som vi på svenska kallar för hästskopelargon och som har varit viktig i arbetet med att få fram hybriderna och odlingsformerna i den här gruppen. Medlemmarna i denna grupp brukar i handeln vara märkta Pelargonium ×hortorum, och mårbackapelargonen märks följaktligen P. ×hortorum ’Mårbacka’.
Här är några tips som kan hjälpa dig att få din mårbackapelargon att må bra och öka chansen för att få riklig blomning under hela sommaren och långt in på hösten.
Välj en lagom stor kruka. Din pelargon behöver plats för att kunna växa till sig, men om man sätter den i en jättekruka finns risk för att den lägger nästan allt krut på att växa sig större och inte producerar särskilt mycket blommor.
Vi rekommenderar en terrakottakruka med hål i botten.
Om möjligt, köp särskilt pelargonjord. Detta är en typ av väldränerad jord som innehåller långtidsverkande näring och har ett pH-värde som mårbackapelargonen uppskattar.
Den här växten älskar sol.
Låt jorden torka upp ganska bra mellan vattningarna. Mårbackapelargonen mår inte bra av att stå länge med rötterna i blöt jord.
Det finns särskild pelargonnäring att köpa i handeln som mårbackapelargonen brukar uppskatta. Man blandar den i vattnet.
När blommor börjar vissna ska de tas bort. Det hjälper dig att få fler blommor på sikt.
Ja, men bara under den varma delen av året. Den klarar inte av svenska vintrar. Flyttar man den till en frostfri plats på hösten, till exempel växthus eller inglasad veranda, kan den fortsätta blomma ganska långt in på hösten. Därefter behöver den en viloperiod under vintern.
Om plantan utsätts för regn utomhus är det extra viktigt att både jord och kruka dränerar väl. Lecakulor i botten av krukan rekommenderas därför när man har mårbackapelargoner stående utomhus.
Om det är svalt och mulet under en längre period kommer pelargonen ha svårt att gå i knopp, och man kan behöva flytta in krukan tillfälligt om man vill ha mycket blommor. Det är därför bäst att plantera mårbackapelargon i en kruka du orkar lyfta.
Under viloperioden på vintern ställer man dem svalt men frostfritt och ger dem minimalt med vatten. I södra delarna av Sverige är det vanligen lagom att börja väcka pelargonen i februari, men man behöver som alltid ta hänsyn till odlingszonen. Väck genom att börja vattna mer. Tag bort alla torkade delar av växten och klipp ned den lite grann. När växten har vaknat till liv planterar man om den i ny pelargonjord.