Hängpelargoner började hållas som prydnadsväxter i Nederländerna redan på 1700-talet, och kring år 1875 tog man i England tillvara på en spontan mutation som gav en dubbelblommande sort av hängpelargon.

De hängpelargoner som nu för tiden är vanliga i handeln i Sverige brukar ha både lång blomningstid och vädertåliga blommor, vilket bidragit till deras popularitet för trädgårdar och uteplatser. En nackdel är dock att grenarna är ganska ömtåliga för stötar och lätt bryts av.

Inom handeln brukar man dela in de olika odlingsformerna av pelargon i sex huvudgrupper, och en av dessa grupper är för hängpelargoner. Den kallas även för Pelargonium Peltatum-gruppen. Internationellt brukar dessa plantor märkas med bokstaven I, vilket står för Ivy-leaved.

Det finns också en ren art av pelargon som heter Hängpelargon (Pelargonium peltatum) och den har varit mycket viktig i arbetet med att få fram dagens odlingsformer av hängpelargoner.

Växtsätt hos hängpelargon

Hur långa de hängande grenarna blir beror mycket på vilken sort man köper, och vissa blir över två meter långa. I andra änden av spektrumet hittar vi miniatyrer där grenarna bara blir några få decimeter långa och bildar tuvor snarare en djuphängande rankor.

Blommorna

• Blommorna kan vara enkla, halvdubbla eller dubbla beroende på vilken sort du köper.
• Blommorna sitter i flock och en flock brukar innehålla cirka åtta blommor.
• Det finns väldigt många färger att välja mellan, bland annat vit, ljuslila, rosa, purpurröd, vinröd och orange.
• Det är ganska vanligt med fläckar eller fjädermärken på de övre kronbladen, ofta i rött, vinrött eller violett.
• Det finns moderna sorter som blommar med två eller flera färger.
• Några få sorter har blommor av nejliktyp.

Bladen

Bladen har vanligen fem flikar och ytan känns vaxig. Färgen varierar från klargrön till mörkgrön.

Många sorter doftar inte nämnvärt från bladen, såvida man inte knäcker eller mosar ett blad för då kommer en märkbar arom ut.

Det är inte ovanligt att hängpelargoner har ett mörkare parti (”sköld”) mitt på bladet.

Nervbandsmosaik förekommer hos vissa sorter, liksom silverfärgad eller gräddfärgad bladkant.

Hur man sköter om en hängpelargon

• Använd pelargonjord som dränerar väl. Även om jorden är näringsrik bör man också regelbundet fylla på med näringslösning för pelargoner under tillväxt- och blomningsperioden.
• Omplantering sker med fördel under vårvintern.
• En hängpelargon som är planterad i en ampel, balkonglåda eller liknande utsätts troligen för vind som torkar ut jorden. Anpassa vattningen med detta i åtanke.
• Korkaktiga fläckar på bladen är ett symptom på övervattning.
• Hängpelargoner är tämligen motståndskraftiga, men gröna löss invaderar gärna unga toppskott. Gör regelbundna inspektioner så att du upptäcker problemet i ett tidigt skede. Frekvent sprejning med såpvatten brukar räcka för att döda lössen.
• Dessa är bara vissa sorter som behöver toppas ofta som unga för att bli välförgrenade. Ta reda på vad som gäller för just din sort.
• Hängpelargonen vill gärna stå svalt, men inte helt mörkt, under vinterperioden. Får den tillräckligt med ljus och vatten kan den växa och till och med blomma även under vintern. Om du övervintrar den i rumstemperatur bör du ge den artificiell belysning, för dagsljuset är inte tillräckligt för den under den svenska vintern.

Kan man spaljera hängpelargon?

Ja, det går. Vi ser vanligen hängpelargoner hänga fritt ut från amplar och balkonglådor, men det går även bra att spaljera de sorter som har långa grenar. De är dock inte bra på att klättra på egen hand, så du får ta kommandot och binda upp och väva in grenarna där du vill ha dem i spaljén.

Att föröka hängpelargoner

• Om du vill föröka med sticklingar, välj unga toppskott.
• En annan metod är att använda avläggare.
• Ibland kan man lyckas hitta hängpelargonfrön i handeln av F1 eller F2-typ. Man sår dem kring årsskiftet för att de ska hinna blomma någorlunda tidigt under sommarsäsongen.
• Om din hängpelargon bildar frö kan du så dem, men vad resultatet blir är en överraskning – den nya plantan kanske inte alls blir särskilt lik moderplantan.